FIGHT BACK

3 timmar sen Andreas kom.
Jag har Verkligen gått ner mig sen sist vi sågs. Jag är inte den där "glada" som han minns.
Idag klarar jag inte teater längre.
Kommer dessa jobbiga känslor så kan jag inte längre dölja dom.

Jag mår inte alls bra idag. Jag vet inte hur detta ska gå alls.
Jag känner bara för att krypa ner och dra något gammalt över mig.
Det gör ont i hela mig.
Det smärtar i hela mig.. Jag är trött.. Så trött.
Jag mår illa av och till.
Jag måste ha min morgondricka, men jag har inte råd att köpa och utan den kollapsar min mage.

Ångesten.. Det river såna djupa hål i hela mig.
Konstigt att ingen kan se såren, för de Finns där.
Djupa, slafsigt köttiga och infekterade.

Men, de syns inte.
Tänk vad mycket lättare det hade varit om de var lika verkliga för de friska som de är för mig.
Då hade man kanske blivit bemött med lite mer förståelse.
Men om de inte finns där, hur kan de då göra så satans ont..?
Hur lagar man det?
Hur tar man bort demonerna som bor i mitt huvud?

FAAN!! jag orkar inte mer.
Jag klarar inte detta själv..

Kan någon hjälpa mig upp.. Jag sjunker bara mer och mer..

2 veckor kvar tills jag ska till psykologen igen.

2 veckor är en halv evighet.

Jag kan inte själv. kan inte, kan inte, kan inte....

 

'