VÄLKOMEN HIT...
Jag har tidigare bloggat på blogspot men då min familj hittade dit så fick jag snällt flytta vidare.
Min blogg handlar om psykiatrin, mina utredningar, mediciner, ångest, självdestruktivitet och sånt jobbigt.
Familjen vill inte veta hur jag mår så jag hade bloggadressen hemlig.
Men vad hjälpte det..?
Nu börjar jag om på ny kula.
Detta kommer då vara en ganska mörk blogg.
Kanske även kommer vissa glädjestunder, vad vet jag..
Jobbig dag.. Vaknade i morse och var på ett riktigt strålande humör!! Allt var på topp.
Sen svängde det och jag blev till mitt apatiska jag. Finns ingen mening med livet, jag tillför inte något vettigt till denna värld...
Såna tankar är inte roliga..
Var sen till psykologen för ytterligare mer bedömningssamtal som bestod i att svara på en massa frågor.
På första pappret var 15 frågor. Om 7 var "ja-svar" så tyder det på bipolär.
Jag hade 2 "nej"
Sen nästa papper innehöll 116 frågor och det ska Carina gå igenom tills nästa vecka då jag ska tillbaka för ytterligare mer bedömning.
Sen v 32 ska jag träffa en läkare som då har läst svaren på dessa frågor och han ska ställa ytterligare frågor och kunna ge en slutgiltig diagnos.
Så hittills har jag svarat på 147 frågor och mer ska det bli.
Känns skönt att de faktiskt tar mig på allvar. Det är första gången någon lyssnar efter alla år som gått och jag känt mig fel, jag har märkt att det är något som inte stämmer.
Att börja lida av ångest redan som barn är inte normalt
Att börja skära sig som 11-åring är inte heller normalt
Att undra med det är för mening med livet som 13-åring är inte normalt
Att försöka ta sitt liv som 15-åring är inte normalt
Att aldrig kunna känna normal glädje är inte normalt.
Vad är då normalt?
Hur ser ett "friskt liv" ut?
Inte nog med att de misstänker bipolär sjukdom, agorafobi, PTSD och panikångest.
Nu misstänker de även borderline.
12 augusti tar utredningarna fart igen.
Då ska jag träffa läkaren på psyk..
Jag längtar faktiskt. Jag står helt själv i 5 veckor till. Hur kan de stänga psyk?
Tror de att våra demoner går på semester?
Min blogg handlar om psykiatrin, mina utredningar, mediciner, ångest, självdestruktivitet och sånt jobbigt.
Familjen vill inte veta hur jag mår så jag hade bloggadressen hemlig.
Men vad hjälpte det..?
Nu börjar jag om på ny kula.
Detta kommer då vara en ganska mörk blogg.
Kanske även kommer vissa glädjestunder, vad vet jag..
Jobbig dag.. Vaknade i morse och var på ett riktigt strålande humör!! Allt var på topp.
Sen svängde det och jag blev till mitt apatiska jag. Finns ingen mening med livet, jag tillför inte något vettigt till denna värld...
Såna tankar är inte roliga..
Var sen till psykologen för ytterligare mer bedömningssamtal som bestod i att svara på en massa frågor.
På första pappret var 15 frågor. Om 7 var "ja-svar" så tyder det på bipolär.
Jag hade 2 "nej"
Sen nästa papper innehöll 116 frågor och det ska Carina gå igenom tills nästa vecka då jag ska tillbaka för ytterligare mer bedömning.
Sen v 32 ska jag träffa en läkare som då har läst svaren på dessa frågor och han ska ställa ytterligare frågor och kunna ge en slutgiltig diagnos.
Så hittills har jag svarat på 147 frågor och mer ska det bli.
Känns skönt att de faktiskt tar mig på allvar. Det är första gången någon lyssnar efter alla år som gått och jag känt mig fel, jag har märkt att det är något som inte stämmer.
Att börja lida av ångest redan som barn är inte normalt
Att börja skära sig som 11-åring är inte heller normalt
Att undra med det är för mening med livet som 13-åring är inte normalt
Att försöka ta sitt liv som 15-åring är inte normalt
Att aldrig kunna känna normal glädje är inte normalt.
Vad är då normalt?
Hur ser ett "friskt liv" ut?
Inte nog med att de misstänker bipolär sjukdom, agorafobi, PTSD och panikångest.
Nu misstänker de även borderline.
12 augusti tar utredningarna fart igen.
Då ska jag träffa läkaren på psyk..
Jag längtar faktiskt. Jag står helt själv i 5 veckor till. Hur kan de stänga psyk?
Tror de att våra demoner går på semester?
Kommentarer
Postat av: Maria
Finns det ingen form av jour?
http://ludmilla.se/2010/07/
Denna bloggen följer jag också, hennes dotter begick sj.mord. Hon är läkare och har skrivit en del om psykvården i samband med hennes dotters sj.mord...
Hennes blogg kanske kan verka stärkande(trots en hemsk utgång för hennes familjs del)...iallafall värt ett försök...
Kramar....
Trackback
